onsdag 5 mars 2014

Ett djup.

Apropå min box.

Jag menar inte att jag är missnöjd eller så. Med min egen fotografi alltså.
Jag saknar bara ett mörker och ett djup i det jag gör.
För att jag själv är och lever ett liv ganska mycket på ytan.
Och faktiskt trivs med det.
Vad jag ibland inte trivs med, är mina bilder som är ett resultat av det livet.
Moment 22 kanske.

Gick igenom fotoboksbiblioteket igår kväll, hittade Aperture's lilla bok om Robert Frank.
Pionjär. Modig. Antagligen inte så lite desperat ibland.
Där finns många av dagens ögonblicksfotografers bildlösningar.
Pil på vägg med en man som går i samma riktining, människor i bussfönster, siluett i motljus.
Men här är det nästan svart. Tungt. Har det där djupet som suger in mig som betraktare.


En annan, och modernare fotograf som ger mig samma känsla är Stefan Bladh.
Märkliga bilder som också drar i mig.
Får mig att stanna till och bli fångad.
Länge.

Sådana bilder skulle jag vilja kunna ta.
Om det var jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar